Ticktackticktack...

        Dagarna rullar på snabbt även fast det inte känns så. Drygt tre veckor kvar till jullafton och snart är även detta året slut. Så, vad har jag uppnått i år? -inte dem saker som jag trodde. Men så brukar ju vart år sluta... Ändå är jag inte ett litet barn längre, utan jag är vuxen (åtminstone enligt lagens mening). Men jag känner mig fortfarande som ett litet barn många gånger, som storögt upptäcker nya saker att häpnas åt. Men som liten lät ju alltid 19 år (min ålder) sååå otroligt vuxet. Då var man "gammal" och kunde allt. Vi barn såg upp på de äldre som om de vore allvetande gudar. Men skenet bedrar. Vi sitter inte inne med alla svar, hur gärna vi än skulle vilja det.

        Med åren har jag fått lära mig att i takt med att vi utvecklas, förändras även vår världsbild till det sämre. Sagorna som vi alltid trott på och älskat, skyms av livets ofta dystra realitet. Så när vi växer upp, glömmer vi lätt bort magin och fantasins underbara värld. En värld, där allt är möjligt.

        Om vi bara kunde återuppväcka vår borttappade värld, är jag säker på att vi alla skulle kunna ta livet mer med en smärre klackspark.

        Så, vänner, ni behöver inte tro på allt, utan det som behövs för att bidra med lite extra lycka i tillvarorn, kan helt enkelt vara just fantasi.