Jag är inte söt, snygg eller vacker! Varje sådan komplimang stöter emot min mur av självhat och kommer inte in. För varje komplimang blir jag arg, för jag vet ju att inget av det där stämmer! Jag är ett vidunder, en mutation skapad av självaste satan. Inget jag tar mig för, drömmer om - lyckas. Jag har gett upp. Skiter i alla mina "regler" nu. Får kämpa som en galning mot mitt ljuva mål nästa år istället.

Suck... varför skjuter jag alltid upp livet - lyckan? Vad är jag så rädd för?

Blev så fel, fel, fel igår, trots att jag VISSTE att jag skulle ha klarat mig utan! Men jag behövde det verkligen (intalar jag mig i alla fall...) Men idag är det en ny dag och solen den strålar på den molnfria himlen. Ska träna ordentligt om en stund och äta hälsosamt. Jag ger inte upp!

Hade planerat en helt awesome maträtt, men jag får ändra om den lite nu. Varför? Jo, för att jag står inte ut med att använda mig av den fetaost som pappa köpte. Den innehåller hela 45 % fett och alla kalorierna jag skulle få i mig bara jag använde mig av 1/4 av den är inte klokt! Mår illa bara jag tänker på siffrorna!

Så min "lunch" får väl bli det här då: ugnsbakade potatisklyftor med massa timjan, en bönsallad och en dressing, gjord på turkisk yoghurt. Hur låter det? För mig vattnas det redan i munnen, haha. Nä, men ärligt, jag försöker få i mig runt 1400-1600 kacl/dag nu. Det håller mig verkligen borta från hetsen mycket längre då och jag orkar träna. Det svåra är bara att jag lätt freakar ut om minsta lilla går fel. Som nu med fetaosten. Jävligt glad bara att jag kollade upp detta innan jag åt maten. :)

...snön ligger som ett varmt täcke över det dåliga och ger mig hopp om framtiden. Känner lugnet och ser faktiskt fram emot julen. Idag släpper jag på "kontrolltyglarna". Har ätit en nyttig frukost, bestående av fil med musli och banan. Har precis ätit lite mörk choklad och en helt underbar hemmagjord pizza! Mår dock illa nu, är visst inte så van vid såna kaloribomber längre... Men jag åt en normalstor portion och tänker verkligen INTE vräka i mig mat och godis resten av dagen "bara för att". NEJ, istället ska jag ikväll, när jag träffar mina fina kompisar, unna mig lite kul och äta onyttigheter med måtta. Då är det okej, då är jag lycklig. Eller egentligen när jag tänker efter, så har jag ett rätt fantastiskt liv med många möjligheter. Jag har det bra. Lever för sådana här dagar.

Hoppas allt är bra med er också. Kramar :)

P.S Hittade en fin bild med ett bra budskap, från mig till er:

Nu är det äntligen jullov! Eller jullov och jullov - man har ju inte riktigt det på universitet. Men jag är klar med skolarbeten och dylikt som ska vara inskickat till efter jul, så jag kallar detta för "lov". Riktigt skönt ska det bli att få pusta ut och samla lite krafter :)

Så hur går det med mitt matmissbruk då? Jo, jag kan stolt skriva att det är klara förbättringar! Får några dagar sedan klarade jag av fyra dagar utan hetsätning/överätning. Kändes helt fantastiskt, även om det var svårt. Är inne på tre hetsfria dagar nu och satsar på att klara två dagar till. Som ni ser så höjer jag antalet dagar succesivt och det verkar fungera. Men det är väldigt svårt nu i juletider, med alla frestelser som omger en hela tiden. Men jag gör mitt bästa, det gör jag verkligen. Ska sikta på att gå ned två kilon till nyår. Nä, nu ska jag träna. :)

R.I.P Mormor.

Älskar dig och kommer att sakna dig och ditt glada sätt, allt som är så typiskt för dig. Du försvann innan din favorithögtid, men jag känner att det var denna utväg som var humanast och värdigast för dig.

Glömmer dig aldrig.

Sjuk

Trött

Skuldkänslor

Ångest

Prestationsångest

Att göra eller inte göra?

Ska man stanna hemma eller gå?

Vad?

Så fel allt har varit. Så fel jag har varit. Jag vet ju hur kasst både min själ och kropp mår när jag hetsar. Jag vill inte! Åt 1300 kacl igår och tränade. Ska satsa på 1000 kacl idag och träna. Vet att det låter asmycket, men det går inte annars nu i början. Tredje dagen är alltid värst. Ska köra på 1200 kacl - 1400 kacl imorgon. Måste klara dag tre! Jag har inte klarat av tre dagar utan hets på veckor om än inte månader. Men gud vad jag vill! Jag tänker på sommaren, jag står inte ut med ännu en fetto-sommar. Jag vill kunna spriga omkring i en liten bikini på stranden, med spinkiga ben och nyckelben, höftben och ALLT som lyser igenom. Jag vill känna mig nöjd!

Ska vara ärlig nu om vad jag gått upp, vågar inte väga mig nu, men skulle tro att jag väger en bra bit över 70 kg! Shit, vad jag skäms nu när jag skriver det här till er! Hur kan jag ha låtit det gå så långt igen! Men jag ska minsann visa att jag klarar av att gå ned. Har satt upp delmål:

Delmål 1: 65 kg

Delmål 2: 60 kg

Delmål 3: 55 kg - vill klara detta innan sommaren! Så jag har tid på mig. Det är bara kontroll som gäller nu! Snälla Gud, om du finns - hjälp mig! Jag står inte ut i denna kropp! Ge mig kraft och styrka till att bli smal och vacker!

Snälla?