Inom mig vet jag att jag förtjänar att bli älskad. Alla behöver kärlek, så varför skulle det vara annorlunda för mig? Men att veta och att känna är två skilda saker. Jag vet att jag förtjänar och behöver kärlek, men jag känner att jag inte är värd den. Och om någon blir kär i mig, så är det inte mitt riktiga jag som personen älskar. Jag är en bluff. En sminkad docka, med färgat hår, ett genomtänkt sätt att gå på - att tala på. Jag är inte den de tror att jag är. Jag vet att jag inte kan vara det, för då skulle jag inte bli älskad. Så jag gömmer mig i skuggorna, i världar som aldrig varit och aldrig kommer att bli mina.

Bluffen har talat.