Direktlänk till inlägg 11 augusti 2010
Jag sitter i mörkret.
Försöker stänga av tankarna.
De skadar ju bara.
Försöker existera för stunden, klara av ännu ett datum.
Bara andas och lyssna till musiken och dras bort från idag.
För jag är ingenting annat än en fetvalkig ångestklump.
Ingenting annat än en tonårig liten flicka som tycker synd om sig själv för 111:e gången i rad.
Jag bara är.
Ingenting.
Blev grymt förvånad imorse när vågen visade på -1 kg sedan förra veckan. Trodde aldrig att jag hade gått ned npgot i vikt eftersom jag har ätit massor av godis och dylikt flera dagar, så jag blev positivt överraskad imorse över hur konstigt min kropp...
Gud, vad länge sedan det var som jag skrev här. Jag trodde att jag hade lämnat denna blogg bakom mig, men antar att jag behållde den lite som en snuttefilt då den var min trygghet under flera år där jag kunde skriva exakt vad jag kände, utan att behö...
Är helt avtrubbad, utan någon enligt mig acceptabel anledning Allt är ju bra Vågar bara inte hoppas eller göra några framtidsplaner Vill gråta en skvätt i hopp om att bli jag igen, men det är lönlöst Det finns ju inget att gråta för, bara ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 | 4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 | 11 | 12 |
13 |
14 | 15 | |||
16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 | 28 |
29 | |||
30 |
31 |
||||||||
|