Sitter och tänker på vitt bröd med smör och ost, på chokladmuffins, pasta med gräddsås, kebab, fil med musli, snickers... ja, listan jag göras lång. Igår gav jag efter för suget, efter en bra dag. Jag ger efter fler gånger än jag avstår verkar det som. Men inte idag, idag ska jag vara duktig! Med hjälp av träningen ligger jag nu på -1700 kcl. Men det är inte vad jag planerade. Jag ville ligga på minst -2000 kcl! För jag känner ju hur byxorna stramar åt allt mer och hur fettet flyter över dem! Jag känner att jag är på väg att se ut som en stenbumling igen, men är jag stark nog att inte kränga i mig mer? Jag vill ju så gärna! Ost! Ost! OOooooostt! Smält ost på mängder av pasta! Jag vill bara äta!!! Och det är ju det som är felet.

Varför vill jag äta så jävla mycket hela tiden? Visst, jag fattar ju att magsäcken är rejält uttänjd sedan igår. Men ändå, vad skapar detta diaboliska begär? Börjar på universitetet imorgon, så kan det vara en undermedveten reaktion på det? Ärligt talat vet jag inte. Jag känner mig inte nervös inför morgondagen konstigt nog och kanske är det det som är felet... Jag vill bara vara normal. Bara normal.

Och smal. Så in i helvete smal! Men jag kommer aldrig dit, för jag är en äcklig flodhäst, svullen som få och påväg mot en förtidig död.

Jag vill ha kontroll.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Blev grymt förvånad imorse när vågen visade på -1 kg sedan förra veckan. Trodde aldrig att jag hade gått ned npgot i vikt eftersom jag har ätit massor av godis och dylikt flera dagar, så jag blev positivt överraskad imorse över hur konstigt min kropp...

-1650 kalorier idag :)

Gud, vad länge sedan det var som jag skrev här. Jag trodde att jag hade lämnat denna blogg bakom mig, men antar att jag behållde den lite som en snuttefilt då den var min trygghet under flera år där jag kunde skriva exakt vad jag kände, utan att behö...

Är helt avtrubbad, utan någon enligt mig acceptabel anledning Allt är ju bra Vågar bara inte hoppas eller göra några framtidsplaner Vill gråta en skvätt i hopp om att bli jag igen, men det är lönlöst Det finns ju inget att gråta för,  bara ...

Det går bra nu