Direktlänk till inlägg 3 mars 2011
Du undrar varför jag inte berättar hur jag känner. Well, det är inte bara för att jag har svårt att öppna mig för andra, utan jag är rädd för att det skulle bli för mycket för dig. Du vet en del älskling, med det är bearbetade sanningar. Jag lever ständigt med ett svart moln ovan mig, redo för ett dundrande oväder när som. Nu är det ovädret här. Det är mörkt och jag sjunker allt längre ned. Men jag vägrar att isolera mig den här gången! Dock är detta ovädret mitt fel, det kan jag ta på mig. Men jag känpar på - jag sträcker ut handen, på jakt efter solen.
Snart är den här.
Blev grymt förvånad imorse när vågen visade på -1 kg sedan förra veckan. Trodde aldrig att jag hade gått ned npgot i vikt eftersom jag har ätit massor av godis och dylikt flera dagar, så jag blev positivt överraskad imorse över hur konstigt min kropp...
Gud, vad länge sedan det var som jag skrev här. Jag trodde att jag hade lämnat denna blogg bakom mig, men antar att jag behållde den lite som en snuttefilt då den var min trygghet under flera år där jag kunde skriva exakt vad jag kände, utan att behö...
Är helt avtrubbad, utan någon enligt mig acceptabel anledning Allt är ju bra Vågar bara inte hoppas eller göra några framtidsplaner Vill gråta en skvätt i hopp om att bli jag igen, men det är lönlöst Det finns ju inget att gråta för, bara ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 |
6 | ||||
7 |
8 | 9 | 10 |
11 | 12 |
13 | |||
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
19 | 20 | |||
21 |
22 | 23 |
24 | 25 |
26 |
27 |
|||
28 | 29 | 30 | 31 |
||||||
|