När jag avvisar alla jag älskar och förstör deras liv, släcker deras hopp och förväntningar och helt enkelt visar mitt rätta jag, så har jag mina sätt att fly från verkligheten.

Jag vill egentligen inte göra någonting alls nu. Jag vill att precis alla ska glömma bort mig och låta mig ruttna ifred. Jag vill inte träffa någon. Jag vill inte vara snäll och jag vill inte vara jag. Så jag skär, jag spyr, jag springer som fan och helt enkelt föröker gå på min lilla filosofi; "det som man inte tänker på, existerar inte".

Så jag sitter här i min trygga lilla värld. Armarna sticker av blödande sår. Bra. Nu ska jag springa arslet av mig för att slippa tänka. Ha en trevlig fredag! Haha