Direktlänk till inlägg 26 oktober 2009
För en stund sedan märkte jag en skillnad med mig. Jag börjar känna mig lite som mig själv igen. Jag vill verkligen inte längre vara den alla oroar sig för. Jag ska stå på mina egna fötter och sköta mina egna problem och försöka att inte "lösa" alla andras bekymmer.I alla fall inte alltför mycket. ;P Jag har kännt mig så älskad och uppskattad idag och har faktiskt kunnat ta det till mig lite också. Just nu sitter jag här med en ovanligt genomträngande min - jag ler! :)
Hittills har jag ätit:
Blev grymt förvånad imorse när vågen visade på -1 kg sedan förra veckan. Trodde aldrig att jag hade gått ned npgot i vikt eftersom jag har ätit massor av godis och dylikt flera dagar, så jag blev positivt överraskad imorse över hur konstigt min kropp...
Gud, vad länge sedan det var som jag skrev här. Jag trodde att jag hade lämnat denna blogg bakom mig, men antar att jag behållde den lite som en snuttefilt då den var min trygghet under flera år där jag kunde skriva exakt vad jag kände, utan att behö...
Är helt avtrubbad, utan någon enligt mig acceptabel anledning Allt är ju bra Vågar bara inte hoppas eller göra några framtidsplaner Vill gråta en skvätt i hopp om att bli jag igen, men det är lönlöst Det finns ju inget att gråta för, bara ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 |
||||||
5 |
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | 17 |
18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
|||
26 | 27 |
28 | 29 | 30 | 31 |
||||
|