Direktlänk till inlägg 26 maj 2010
Känner hur ångesten har börjat jobba för fullt i min mage nu igen. Jag tänker alldeles för mycket för mitt eget bästa. Jag vet att dagens träning helt klart = godkänd, men ändå känns det inte nog.
De senaste veckorna har jag börjat om på nytt med min fulbra vana/ovana att träna nästintill varje dag. Känner ett enormt behov av att röra på mig. Jag gör ju ingenting vettigt, (inget jobb eller skola) så då kan jag ju åtminstone träna skiten ur mig. Eller hur? Men det var detta som jag trodde att jag kommit över för nästan ett år sedan. Jag bryter sakta men säkert ned min kropp och jag kan inte sluta. Jag har förlorat viljan. Jag vill bara träna, äta lite och därmed bli skinny.
Jag vill och jag vill vara där nu!!!
Blev grymt förvånad imorse när vågen visade på -1 kg sedan förra veckan. Trodde aldrig att jag hade gått ned npgot i vikt eftersom jag har ätit massor av godis och dylikt flera dagar, så jag blev positivt överraskad imorse över hur konstigt min kropp...
Gud, vad länge sedan det var som jag skrev här. Jag trodde att jag hade lämnat denna blogg bakom mig, men antar att jag behållde den lite som en snuttefilt då den var min trygghet under flera år där jag kunde skriva exakt vad jag kände, utan att behö...
Är helt avtrubbad, utan någon enligt mig acceptabel anledning Allt är ju bra Vågar bara inte hoppas eller göra några framtidsplaner Vill gråta en skvätt i hopp om att bli jag igen, men det är lönlöst Det finns ju inget att gråta för, bara ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 |
16 | |||
17 | 18 | 19 |
20 | 21 |
22 |
23 | |||
24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | |||
31 |
|||||||||
|