När ska jag någonsin växa upp och bli lycklig? Känslan av utanförskap till och med nu när jag är hemma är enorm!

Jag hör inte hemma här längre.

Jag hör inte hemma någonstans.

Jag är olycklig.

Det värsta är att jag vet vad jag borde göra åt saken. Men folk kommer att bli sårade då och jag vet inte ens om det kommer att gå. Men jag vill flytta härifrån kanske upp till Göteborg eller Stockholm. Jag vill bli skådis. Men jag har ingen erfarenhet. Jag vet inte heller om jag har talangen eller ens drivkraften för att lyckas. Men en sak är säker - jag måste bort innan det slitar illa, på ena sättet eller det andra...

Ps. uppe i  ca 800 kcl nu efter jävla browniebak tills imorgon. Ska på inflyttningsfest. Vill inte. Verkligen inte. Hatar detta. Tårarna bränner under ögonlocken. Ds.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Blev grymt förvånad imorse när vågen visade på -1 kg sedan förra veckan. Trodde aldrig att jag hade gått ned npgot i vikt eftersom jag har ätit massor av godis och dylikt flera dagar, så jag blev positivt överraskad imorse över hur konstigt min kropp...

-1650 kalorier idag :)

Gud, vad länge sedan det var som jag skrev här. Jag trodde att jag hade lämnat denna blogg bakom mig, men antar att jag behållde den lite som en snuttefilt då den var min trygghet under flera år där jag kunde skriva exakt vad jag kände, utan att behö...

Är helt avtrubbad, utan någon enligt mig acceptabel anledning Allt är ju bra Vågar bara inte hoppas eller göra några framtidsplaner Vill gråta en skvätt i hopp om att bli jag igen, men det är lönlöst Det finns ju inget att gråta för,  bara ...

Det går bra nu