Jag träffade inte killen idag. Vägrade helt enkelt. Det kändes så fel och jag tänker verkligen inte offra mig själv bara för att han är så sjukt påhängsen och verkar grymt kontrollerande. Jag är min egen person och det är bara jag som äger mig! Inte en jävla kille som trackar en med 100 sms/dag och kollar vad man gör var minut. Verkar bli svartsjuk för minsta lilla. Sådant tänker jag verkligen inte utstå. Nej, jag behöver ta hand om mig nu! Fyfan för killar!

Varför kan jag inte säga nej? Nu har jag fått två efterhängsna killar efter mig och jag ska träffa en av de idag (som uppenbarligen bara är ute efter en sak...). Usch, detta borde kanske egentligen kännas bra tycker man, att man är "eftertraktad". Men det känns bara skit, för jag vet att ingen av de killarna är rätt för mig och jag känner mig så fångad att jag bara vill skrika och riva mig loss! Nu förstår jag hur en fågel i en bur känner sig... Men samtidigt vill jag ju inte vara otrevlig och jag vill ju gärna ha lite killkompisar Får göra det klart för de bara. Måste sluta upp med att småflörta tillbaka till killar. Men det är inget som jag gör medvetet för att få uppmärksamet, jag är bara så som person liksom.

Har inte ätit något än så länge. Vet att jag borde få i mig något, men har ju en jävla klump i magen och det är ju inte så lätt att äta då...

Jag har gått ned i vikt och väger nu 60,5 kg. Men säg inte något, jag vet hur grymt äckligt det är ändå. Jag kan inte känna mig nöjd, istället känner jag mig bara ännu mer otillräcklig i min kamp mot lägre siffror...