Ännu ett inlägg.

Ännu en dag.

Ännu mer helvete.

Kan verkligen inte sluta äta! Jag mår fruktansvärt och allt sätter dig självklart på mig! Powerwalkade i 1 ½ timme och ska träna senare, men det är ju knappt lönt när jag inte kan sluta trycka i mig mat. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Hjälp!

...var frågan jag fick av kompisen idag.

- Jo, det går bra, svarade jag.

För vad fan ska man säga?

Vet inte ens vad jag har längre. Överäter och hetsar så jävla mycket nuförtiden, utan att spy eller träna alltför mycket. Resultat: Mina byxor passar knappt längre! Allt verkar också ha lagt sig på magen. Gud, vad jag måste fixa detta. Men är så svag!

Kanske för svag...

-300 kcl på crosstrainern. :)

Skepp ohoj! Jag är på skitbra humör! Har varit och shoppat och fyndat ordentligt. Dock bara en av sju saker på listan som jag gjorde innan... Hehe. Men det är lugnt! Fick ett par assnygga festskor i ormskinn för bara 50 kr! Ett par satinleggings i lila för 50 kr och tre par hipsters för 65 kr. Det är nice det! :)

Ikväll blir det utgång med tjejerna. Ser fram emot det.

Maten har gått grymt bra hittills - 400 kcl.

Hoppas ni alla får en lila bra fredagskväll som det känns att jag kommer att få!

Har märkt att nästan varke gång jag har jobbat hårt och ätit väldigt lite, så slutar det i värsta mackorgin. Likadant idag + cookies. Men jag tänker verkligen inte deppa ner mig igen för det! Har överskottsenergi nu så jag tar vara på det med träning. :)

Får visst kärleksförklaringar på facebook av en turkisk kille som jag inte känner. Smickrande. Men det visar bara på hur mycket vi alla egentligen behöver kärlek, även jag antar jag.

Eller så är han bara kåt...

Ja, rubriken säger väl mer eller mindre allt... Detta faktum gör mig fullkomligt rasande! Jag tycker ändå att de flesta av oss (inklusive jag själv) är realister här i västvärlden. Man kan ge pengar till Röda korset, Amnesty och så vidare. Men att ge pengar till en tiggare är något vi drar oss för att göra. Och kanske med rätta också.

Som de flesta av oss har jag alltid varit för att ge till de behövande och det gjorde jag idag också. Var och handlade med mamma och då satt det en tiggare där. Jag blev väldigt nedstämd som jag brukar bli vid sådana situationer. Mamma gav mannen några kronor. Jag tömde plånboken (70 kronor) och gav det till honom. På väg hem klagar mamma på detta med att man inte kan lita på vad han gör med pengarna. Och visst, det stämmer, men som jag har sagt förut så väljer jag att vara positiv i sådana här fall. Väl hemma berättar pappa för mig att den mannen jag gav pengar till alltid är där och sedan kör hem och fortsätter nästa dag på samma vis. Han har pengar, men har valt att göra detta till sin livsstil. Det är visst väldigt vanligt. I många fall finns det också överhuvuden i sådana här organisationer(!) som kör ut människor att tigga för dagen med kanske till och med ett barn vid sin sida för att väcka sympati. Sedan hämtar de upp de och dagskassan...

Godtrogna jag skulle inte ens komma på tanken med detta! Det är hemskt! Inte bara för att det de gör är fel utan framför allt för att de som verkligen behöver pengarna får dåligt rykte. Förstår inte hur de kan ha mage att göra det! Inte nog med att de luras, så är det ju något oerhört förnedrande att sitta på sina bara knän med en mugg i händerna dag in och dag ut. Detta ska ju vara något som man gör som sista utväg.

Vad är det för värld vi lever i?

De som lämnas bort av olika anledningar; missbildningar, handikapp eller helt enkelt för att föräldrarna inte vill ha de. Dessa barn tvinga leva i en förskräcklig miljö i Bulgarien. Instängda på barnhem utan riktig mänsklig närkontakt och kärlek, tunna som skelett med en gammal mans ansikte. De sitter och gungar fram och tillbaka. De stirrar ned i golvet på ingenting. Många kan varken prata eller kommunicera. Åttaåringar har blöja eller går på pottan. De ligger mest i sina sängar och får liggsår. De tvinar bort bakom stängda dörrar. Somliga ser helt galna ut. Men de var inte det från början. De blev det på grund av allt detta!

Och det hemska är att vi vet, vi ser och vad händer? Inget! Visst, kanske lite bidrag och sådant, några upprörda inlägg kommer säkerligen att förekomma i tidningsarna ett tag framöver. Sen glömmer vi bort det. Varför? För att det är för svårt för en att hantera, att veta att sådant fortfarande försigår, denna försakelse av oskyldiga barn, denna vanvård där de blir slagna och barnen våltar varandra.

Detta är inte okej!

Så vilka är alternativen?

• Att skänka pengar
• Skriva insändare (vilket inte förändrar något för deras regering bara fortsätter med att förneka detta!
• Att engagera sig politiskt
• Att volentärarbeta (jag vill göra detta, som så många andra, men allt har ett pris, nu ett pris som jag inte har råd till. dessutom om jag gör detta, så kommer jag antagligen bara att hamna i en skola eller något. Inte dit jag verkligen behövs)

Men en sak svär jag på; jag är 19 år gammal nu och jag tänker inte gå i graven innan jag har gjort skillnad i denna värld. Jag ska göra världen till en bättre plats att leva i hur naivt det än låter.

Alla är viktiga och om alla drar sitt strå till stacken så kan vi förändra liv!