Åh, gud vad jag är glad att jag gick ut igår! Sprang på min barndomsbästis som jag inte träffat på tio år! Så underbart. Har saknat den vänskapen. Det är så sorgligt när man förlorar kontakten. Träffade också några gamla kompisar från grundskolan. Hihi säger jag bara! ;P

Känner så mycket hat just nu att jag skulle kunna spricka!!!

Är förkyld... Har tagit stackers idag fast man inte borde göra det när man är sjuk. Så nu har jag fått för mig att jag kan få en hjärtinfarkt eller propp när som helst och dö. Är lite öm i vänstra armen. Herregud, tänker jag, nu är det slut med mig! Jag kommer att dö allt för ung! Men så gör det ont i den högra armen också och jag inser att jag överreagerar precis som vanligt... Benen känns också konstiga, men det är ju förkyldningen som gör mig helt öm i kroppen. Så jag måste sluta tänka på saker som kan hända och oroa mig för de. Mår illa, men det är lugnt. Är uppe i 500 kcl.

Magen är fullproppad.

Ögonen går i kors.

Kroppen säger ifrån.

Så det blir bingen om en stund. För en gångs skull ska jag inte straffa överätandet med för lite sömn. Jobb tidigt imorgon ju!

Och så är det en ny dag och jag verkar aldrig ge upp. Så det blir till att kompensera riktigt ordentligt då! Har även beställt lite piller av en tjej, så jag hoppas att jag får de snart och att de verkligen funkar så bra som hon säger att de gör.

Because I need it...

Herregud kollar till och med runt efter amfetamin och ecstacy nu! Så desperat är jag. Men om jag hade blivit erbjuden det så hade jag inte tvekat för en sekund.

Allt för att slippa tänka.

Att slippa vara mig själv.

Att bli vad jag alltid borde ha varit.

ÅH, HERREGUD!!! Snälla snälla ni, jag behöver verkligen mer efedrin! Men alla sidor som jag brukar fixa de på är nedstängda och har varit det jättelänge! Har ni några tips, eller har ni något som jag kan köpa? Ärligt, jag vet inte vad jag gör annars! Mina stackers är askassa och snart slut! Och alla preparat jag hittar är utan effe. Men vem fan bryr sig om att det är "farligt"? Allt verkar ju vara farligt nuförtiden (säger den gamla tanten inom mig...)

Se inte så jävla glada ut när jag har ett jävla helvete!

Stick inte iväg för länge för att jag ska börja oroa mig och tro att du aldrig kommer tillbaka!

Håll käften när jag vill vara ensam!

Men var här ändå, men på mina villkor.

Åh, jag är omöjlig och själviskheten personifierad! Men ändå, detta är vad jag känner. Jag oroar mig för att bli lämnad, för att vara sist med allt, för att bli hånad för saker som jag har så svårt för själv, för att vara ensam, för att vara med er alla. Ändå är ni mitt allt och det gör mig rädd. För vad vore jag utan er? Ändå står jag inte ut med er.

Sjuk logik jag har...

Har hetsat hela dagen. Spytt två gånger, men det gick knappt. Min framtid är väl att bli ett fetto som inte ens kan gå utanför dörren. Och då kommer alla att ha hatat mig länge också, så som jag stöter bort alla.

Vet inte varför men jag skriver "förlåt" till er här och nu. Men ni kommer aldrig att se det (förhoppningsvis). Men det känns bra.

Vill spy! Vill spy! Vill spy! Få ur mig allt! Men det är natt det går inte! Fan! Då vet vi vad morgondagen kommer att innehålla.