Jag kämpar alltid mot maten.

Jag kämpar alltid mot ångesten.

Så varför inte försöka sig på lite förndringar? Jag har slängt min matbok (för 100 gången...) och fösöker att äta sunt men kontrollerat. Än så länge har det gått bra, (en dag) klarade bara en halv dag förra gången haha. Men jag kämpar. Hade ångest efter tonfisksalladen idag, trots att den var kalorisnål. Men ångetsen försvann efter ett tag. Nu känner jag mig bara tom. Det är skönt. Är helt nollställd - inga känslor alls.

 Men tro nu inte att allt är helt normalt. Tränar fortfarande ordentligt för jag vill ju gå ned i vikt. Håller även koll på kalorierna i huvudet, på ett ungefär. För nuförtiden vet jag ju  vad det mesta innehåller. Men det är en klar förbättring. En annan bra sak är att jag motstod både glass och chips när resten av familjen krängde det idag. Hur kan de försöra sig själva med sådant skit utan att bli tjocka?

Kan fortfarande heller inte dra ned på kontrollen när det gäller vem som lagar maten. Så fortsätter med att fixa min egen mat. Men det är kul att laga mat! Bara jag håller mig borta från onyttigheter så ska det gå! Jag ska klara detta! Jag är STARK! Önska mig lycka till! :)

Jag är en hemsk person! Ännu en gång sa jag till en kompis att jag var sjuk och inte kunde träffas som planerat ikväll. Hon blev jättebesviken. Jag ville ut med henne och festa, men ser det som mitt straff att jag inte gör det eftersom jag ätit så mycket tidigare i veckan. Vet inte hur jag skulle klara mig ifrån middagen och alkoholen... Kompisarna skulle bara påpeka det och bli mer oroliga än vad de redan är. De ska inte behöva må dåligt på grund av mig!  Förresten har jag ju inga kläder som jag kan gå ut i. Skulle bara känna mig så jävla fet och må grymt dåligt! Menmen, det är mitt fel att jag är så tjock och det är bara jag som kan fixa detta. Så jag får ta och rycka upp mig! Ska träna snart igen. :) Jag älskar att träna! Känslan efteråt är underbar! Ska bara kolla klart på dokumentären "Super Skinny me" på youtube. Älskar sådana dokumentärer!

Hoppas alla får en kul fredag!

Pallade inte gå till solan idag, men hade ändå bara en lektion. Så idag är det tid för träning! Min planering för idag:

Mat:

Lättyoghurt med musli (90 kcl)

Ananas (65 kcl)

Knäckebröd med lättkeso (80 kcl)

Äpple (100 kcl)

Totalt: 335 kcl (lite för mkt, ska försöka minska på det, men vet att om jag inte äter regelbundet, så har jag aslätt för att hetsa igen)

Träning:

Pw (powerwalk) 1 h, 35 min

500 situps

Ct (crossstrainer) 35 min

Måste verkligen få bort det jag gick upp! Så får fan resa upp min feta röv från stolen och träna. Har åtminsone redan gjort den första powerwalken och 200 sits :)

Var ute och powerwalkade i ca 1 och en halv timme ikväll. Jag hade en sådan hemsk ångest och fick verkligen kämpa för att inte bryta samman. Det kändes som att livet inte var värt att leva. Jag kände verkligen hur desperat jag var - hur desperat jag är. Men jag tänker ALDRIG ta mitt liv! Aldrig! Jag skulle inte stå ut med att lämna mina nära och kära och såra de så mycket. Dessutom vill jag leva och skulle aldrig våga ta mitt liv.

Så som alltid fungerar promenader och liknande väldigt bra för att stilla min ångest och oro. Men det var svårt denna gång. Det kändes hela tiden som att jag skulle spy, så illa mådde jag. Tänkte på hur skönt det skulle vara att bara ställa sig vid en buske i mörkret och få upp allt det äckliga jag ätit. Men det är ju självorsakat, så kände att jag istället måste lära mig att stå mitt kast. Haha jag är bäst på självbestraffning! Eller... kanske inte något att skryta om.

Nu är jag grymt trött, men tror inte att jag kan sova. Har redan gjort upp nya matscheman som jag ska fylla i var dag igen + träning.  Klarade mig bara knappt två dagar utan de och det var då det gick åt pipsvängen också. Så måste ta vara på kontrollen och måste gå ned det jag har gått upp efter hetsen. Hoppas det inte är alltför mycket. Sedan kan jag börja på riktigt! Well, well imorgon är det en ny dag och jag ska vara stark och lyckas med mitt mål!

Hoppas att ni kan sova bättre än mig och inte mår som jag! Natti natti!

Haha, när min brosa fick reda på att jag ätit upp hela glasspaketet kallade han mig glupsk. Ha, om det hade varit någon annan som sagt det till mig så hade jag dampat. Men om han bara hade vetat hur rätt han hade och att det bara var toppen på isberget av dagens konsumtion. Men ska inte säga att det inte kändes. Han har allt oftare börjat påpeka hur mycket jag äter emmelanåt. Han är inte dum han! Pappa däremot kallar min kost för "kaninmat" och bara skrattar. Han ser den del av mig som jag är stolt för; en nyttig och kalorisnål kost som jag älskar! Brosan ser min mörka sida. Men jag tror inte riktigt att han förstår bredden av det han ser. Det ska han heller inte behöva göra. För honom måste jag vara stark. Jag måste vara hans förebild och stötta honom nu när han har det så svårt.

För att jag är anonym här och har så svårt att säga det annars; brosan,jag älskar dig så mycket!

Hets idag igen, trots att jag verkligen försökte äta "normalt".

Jag VILL ju vara normal och leva ett liv utan ständigt matrelaterad ångest. Jag VILL ju kunna umgås med mina vänner och äta vad de äter i lagom portioner.

Jag VILL älska mig själv och min kropp.

Men faktum är att jag är så långt ifrån dessa saker idag som det bara går. Ännu en gång värker magen av allt jag stoppat i mig och känner mig ännu hemskare eftersom jag gjorde en sak som jag trodde jag hade kommit över. Jag kräktes igen. Det hade gått nästan två veckor sedan förra gången och jag trodde verkligen att jag inte skulle göra det mer, eftersom jag har läst någonstans att kroppen lär sig att ta upp näringen snabbare efter ett tag. Men kunde bara inte motstå det idag. Kräktes dick bara lite, eftersom mamma var på väg hem ocg brosan var hemma. Men det kändes SÅ BRA efteråt! Trycket lättade i magen och jag kände mig REN! Men bara för en stund. Jag var tyvärr alltför snabb med att rusa till affären för att fylla på magen lite till.

Men med tanke på att jag vill ordna allt detta, så tog jag ändå steget och ringde um för att fixa tid med en psykolog. Var så rädd att jag skakade när jag ringde, men det var alldeles i onödan. Det var fullt på linjen trots att jag ringde flera gånger. Ett tecken på att jag inte kan eller ska ta emot någon hjälp? Jaja, back on track!  Måste träna bort lite hemska kalorier nu. Gick med i en tävling om vem som kan gå ned mest i vikt, så måste verkligen ta tag i detta nu när det är vägning på måndag. Måste ha gått upp fedemycket!

Jag fick mig en sån jävla tankeställare idag. Jag vill verkligen inte låta denna ätstörning styra mitt liv, så jag bestämde mig för att sluta med allt! Jag pallade verkligen inte mer! Så jag försökte vara normal; jag raderade alla mina inlägg här (även om de var ganska få) och jag åt till och med vitt bröd med smör och ost! Jag försökte verkligen att äta normalt, men min hjärna verkar inte fatta vad som är normalt. Den vet bara vad svält och hets är. Så  chokladet och kanelflätsbitar kom... Men det gick ändå inte längre just då och åt inte mer.Istället tränade jag som en galning.

Men sen kunde jag inte sova för att magen gjorde så ont efter all träning och den dåliga maten, så jag gick upp och tog ett äpple. Ett äpple! Att jag aldrig lär mig! Allt gick åt helvete! Jag hetsade! IGEN! Varje gång säger jag åt mig att det är sista gången, men det är det ju aldrig! Mackor med smör och ost, chokladbolls-smet med banan och så vidare... Hur sjuk i huvudet är jag egentligen som mitt i natten gör chokladbolls-smet som jag äter direkt ur skålen tills jag är sprängfärdig? Inte nog med det så fick jag som vanligt världens ångest och började träna mitt i natten på mitt rum i över en timme. Fuck!