Beger mig ut i den vackra vårkvällen nu och ser om det kan lindra ångesten.

Ångesten är tillbaka. Den har varit borta i flera månader, så jag hade glömt hur det kändes. Usch, riktigt känner klumpen i mellangärdet. Klumpen som talar om hur dålig jag är - villken förskräcklig människa jag är.

Håller på att skriva ett cv inför en jobbmässa på fredag. Jag brukar vara bra på sådant, men nu känns allt fel. Känns som att jag kommer att bli utskrattad - att jag borde stanna hemma och ruttna. Men jag vet att det bara är mina kassa självkänsla som spökar. Jag är starkare än den! Jag tänker inte ta till maten eller bladets svala stål för att dämpa denna ångest!

Inte den här gången!

För det enda jag kan göra är att göra mitt bästa med det här cv:et och maten and that´s it.

• lördag - 400 kcl
• söndag - 700 kcl
• Idag - 1400 kcl (svimmfärdig, så jag åt en vanlig måltid och stannade vid det! yeah! :D, så det känns ok ändå)

Alltså! Den jävla spindeln som jag pratade om i föregående inlägg gav sig inte! Kunde inte sova så jag låg på helspänn efter den. Och så en jävla decimeter från mitt ansikte (på väggen) så ser jag en liten skugga som rör sig där - äckelspindeln! Fatta vad creapy! Konstigt nog blev jag helt lugn och fick ner den i ett glas och släppte ut den. Men ändå, det var jävligt obehgligt.

Åh, herregud! Fatta vilken läskig sak som just hände! Tittade i lugn och ro på "Peggy Sue got married" på min laptop, när en jävla tjock spindel med feta ben går över skärmen! Först tar det en liten stund innan jag kopplar, men sen när ajg kopplade - fyfan vad obehagligt det var. Skrek in pappa för att ta bort den, men han kunde inte hitta den. Fan, alltså det går inte att hitta den jäveln. Inbillar mig att varje ljud jag hör kommer från den, att den sitter på mig, att den är giftig och usch, usch, usch vad jag avskyr spindar! Vill inte sova i mitt rum inatt, så rädd är jag! Men vad har jag för val? Ska inte tänka på den. Ska inte. Inte. Inte!

300 kcl blev det idag. :)

Förbrände 420 kcl på pw och situps.

Borde ha tränat mer, men jag orkade inte och ingen där hemma ska behöva tro något igen. Jag tränar precis hur mycket jag vill, men jag tänker inte visa det för dem = ingen oro för dem + att de får en snygg dotter. ;P Två flugor i en smäll blir det!

Hehe, jag har spelat xbox hela jävla dagen! Så nice! Så händerna och ryggen är helt stela nu. Tog åtminstone 1 timmes powerwalk innan och gör situps. Har hittills ätit endast en banan. Är så grymt motiverad du för det går inte att fortsätta att vråka i sig utan att man slutar som ett sängliggande fetto. Jag tänker inte hamna där. Nej, nu fan gäller det!

För att inte störta samman, visar jag inga känslor.

För att inte börja gråta, stirrar jag tomt på dig.

När du gråter, sitter jag vid din sida.

Men jag kramar dig inte.

Jag säger inte de ord som jag vet att du skulle må bättre av.

Jag förklär inte längre sanningen.

För jag är trött på upprepningen av samma jävla sak om och om igen!

Som alltid jag verkar sluta som boven i dramat i.

Jag är trött på skriken, på det onödiga våldet.

På alla hårda ord.

På morgondagen som alltid medför glömska.

Hos er - aldrig hos mig.

Mitt yttre jag är täckt av is, men mitt inre jag sprutar lava.

Förtär min insida med brännande sår.

Bäst att hålla det tämjda lejonet i sin bur...