Jag har inget liv idag så:

favorit-maträtt: Pastasallad med lax kanske, eller kinamat!
favorit-krydda: Kanel
favorit-pålägg: Keso
favorit-frukost: Fil med musli
favorit-snabbmatställe: Subway

favorit-pizza: Hawai
favorit-snacks: Choklad <3
favorit-grönsak: Vet inte, tycker om mycket
favorit-frukt: mm älskar äpplen och bananer
favorit-skaldjur: Räkor
favorit-dryck: Vatten
äckligaste mat: Blodkorv, lever
äckligaste dryck: Svagdricka
finns alltid i mitt kylskåp: Lättkeso, minimjölk, Lättfil, gurka
finns alltid i min frys: massor av hemmagjorda nyttiga bröd/bullar av moi
mat jag oftast äter: keso, knäcke, fil, musli, frukt... varierad kost, haha
mat jag är bäst på att laga: inget specifikt, är rätt bra på det mesta i köket (skryter)
kokt/stekt/friterat: kokt är kalorisnålast, men om jag får välja så blir det nog något av det andra...
hemmalagat eller restaurang: samma sak här, jag har ingen koll på vad andra lägger i så det känns säkrast att äta det jag själv gjort. men annars så är det mysigt med restaurang
äta ensam eller äta med andra: ensam, känns som att de andra dömmer mig annars
djur jag äter: mest vegitariskt, annars blir dte väl fisk, skaldjur, kyckling...
något jag skulle vilja äta som jag aldrig ätit: sån där plastost som man värmer, kommer inte på vad det heter, men alla verkar älska det

Förresten, så tänkte jag att ni skulle kunna få fråga mig vad som helst ni vill veta om mig! Så passa på ;)

Min framtid?

Jag förstår inte varför jag är så här.

Varför misshandlar jag min kropp på detta viset?

Varför kämpar jag mot ett sådant sjukt ideal?

Varför kan jag inte var lycklig som jag är?

Jag känner ju att den/jag inte mår bra av detta. Av svält, av kräkningar, av all träning, självhat, isolering, ångest...

Jag vill inte äta allt denna skit!

Jag vill inte kräkas!

Jag vill ju inte svälta!

Jag vill äta normalt!

Men samtidigt som jag skrivet detta så vill jag bli smal! Jag har "bantat" så länge nu att jag inte vet vad man har att se fram emot förrutom viktnedgången. Detta är inte den jag brukade vara. Jag är inte mig själv längre! Det känns som att jag har blivit min "ätstörning" (jag är fortfarande skeptisk till att kalla detta en ätstörning när jag inte har fått det diagnoserat). Men vad är jag  utan detta? Jag känner mig så svag, som hela tiden misslyckas när det går så bra. Fan, jag klarade bara fyra dagar utan att hetsäta (hetsade natten efter den fjärde dagen). Mitt självförtroende och självkänsla står på noll just nu. Vad rolig jag kommer att bli på festen imorgon! Inte undra på att jag inte får någon pojkvän. För vem vill ha en tjock spyerska? (trevliga ord jag hittar på).

Jag vill bara vara lycklig. Jag behöver sporras för jag skäms så nu. Därför ska jag gå ut med min vikt, för jag är inte alls underviktig, det vet jag tyvärr. Jag vet också att jag inte är överviktig trots att det känns så. Jag väger cirka 65 kg och är 1,70 meter lång. Äckligt, jag vet!

För några år sedan vägde jag nästan 80 kg och då var mitt mål att gå ned i vikt för att må bra, sen blev det nya målet 72kg, 70 kg, 65 kg... och nu är det först och främst 60 kg. Men helst av allt vill jag ned till 55 kg eller mindre. När jag berättade detta för psykologen sa hon "men då blir det ju ingenting kvar av dig!". Ha, jag vill ju inte att det ska finnas något "mig" kvar. Jag ÄR bara en fettklump!

Min existens är så meningslös... Jag förtjänar inte att leva.

Jag hetsade igen idag. Hamnade i spyställning för tredje gången idag, men det gick inte att spy. Så jag sitter här helt apatisk och bara... jag vet inte, jag fungerar inte riktigt.

Okej, det har blivit väldigt många inlägg idag, men jag mår verkligen inte bra. Jag är trött och känner mig alldeles skakig. Jag är inte okej. Jag har tvättat mig, men det känns som vanligt som att jag aldrig får bort kräklukten. Allt mitt påskgodis är borta redan... Jag känner mig tom och så ensam. Jag är inte bra på detta. Jag HATAR att varken mamma eller pappa är hemma nu fast det är påsk. Jag säger inte det till dem, men jag vill ha de här. Men det är just en sådan person jag är! Jag håller oftast mina problem för mig själv och lider i tystnad. Jag vill ju utge mig för att vara perfekt... Det är just därför som jag inte vågar berätta om detta för familjen och bästa kompisen...

AHHHH!!! Jag blir så sjukt nervös nu om jag INTE har något att äta nu. Jävla påsk! Dumma godis! Mamma snälla gå och festa nu! Gå och sup dig full eller nåt din jävla satkärring! Sluta springa här fram och tillbaka! Pappa jobbar. Bra, han kan fan ta och stanna där och knulla runt! READ MY LIPS; I DON´T CARE! Så det är bara brosan som är hemma annars. Men jag måste spy! NU! Igen! Damn! Jag är så cp...

Btw,jag hamnade över toaletten. Spytt 2 gånger idag. Trevligt... Men fyfan för att spy när man har druckit lightsaft! Smakar skit! Ska ut och springa snart, om jag törs visa mig ute... Burn kalories! Burn!

Nej, jag är svag! Efter ett upprörande samtal från en kompis så mår jag skit! Hon mår grymt dåligt och har problem med exet. Hon sa att jag inte har varit där för henne och stängt mig inne och alltid är upptagen. FÖRLÅT! Förlåt gumman! Jag känner mig hemsk! Men fan, vad mina känslor är sammankopplade med maten! Skulle ju kompensera för gårdagen, har redan gått en powerwalk på 1, 40 h... Men nu äter jag godis och det ska bli första köpepizzan för mig på evigheter. Jag är misslyckad!

Blev istället mackor med smör/creme bonjour... Men detta klarade jag inte av att behålla länge tyvärr. Men nu har ångesten åtminstone lättat. Ska gå ut med soporna nu - mina smutsiga hemligheter...

Hoppas det går bättre för er!

Kompis - "Åhhh, kan vi inte baka cupcakes?" Jodå, det ville vi andra. Suck... Först åt jag inga när de andra åt. Jag hade ju redan ätit min medtagna banan. Men jag tog två små mackor utan något när de andraa bredde på smör. Det kändes rätt okej. Men de såg ju så goda ut och jag ville ju vara som alla andra. Jag ville inte känna mig otacksam och annorlunda. Så jag tog en liten, sen en till... Två små gör ju inget, eller? Nej, inte för någon normal person. Men jag är ju INTE normal! Resten av tiden där spenderades till att längta efter vad jag skulle äta sen...

Detta ledda till betydligt mer skräp nu när jag kom hem, bl.a 200 grams chokladkakan åkte ned och ett antal ostbullar... Usch! Jag vill spy, men mamma skulle höra! Jag kan inte riskera det! Kompensation imorgon! Damn!