Ibland brukar jag likna mig själv vid ett granitblock. Inget rör mig och jag släpper inte in någon. Min mur är oerhört svår att klättra över. Men emellanåt lyckas någon.

 Jag kan också fälla tårar. Just nu är mina ögon rödkantade utav dem. Men det känns inte som en befrielse att äntligen kunna gråta. Det är bittra tårar, trötta tårar.

Och du min älskade pappa - du förstår inte. Jag stänger sig ute, precis som du har gjort mot alla hela ditt liv. Jag verkar upprepa ditt livs historia. Nu är det bara lite överdoseringar av alkohol, droger, kliniker, misshandel o.s.v som saknas. Jag känner hur jag är påväg dit. Det känns så enkelt att bara förtränga allt och ersätta det med andra problem. Åh pappa, vad jag vill berätta allt för dig! Men jag vill inte visa mig svag kära pappa. Du har så mycket annat att tänka på. Jag vill inte vara en börda.

Be strong, be strong, be strong now!

Keep your problems for yourself

Cry in silence

 

glader

1 mars 2010 20:16

jätte fint öga:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Blev grymt förvånad imorse när vågen visade på -1 kg sedan förra veckan. Trodde aldrig att jag hade gått ned npgot i vikt eftersom jag har ätit massor av godis och dylikt flera dagar, så jag blev positivt överraskad imorse över hur konstigt min kropp...

-1650 kalorier idag :)

Gud, vad länge sedan det var som jag skrev här. Jag trodde att jag hade lämnat denna blogg bakom mig, men antar att jag behållde den lite som en snuttefilt då den var min trygghet under flera år där jag kunde skriva exakt vad jag kände, utan att behö...

Är helt avtrubbad, utan någon enligt mig acceptabel anledning Allt är ju bra Vågar bara inte hoppas eller göra några framtidsplaner Vill gråta en skvätt i hopp om att bli jag igen, men det är lönlöst Det finns ju inget att gråta för,  bara ...

Det går bra nu