Jag kom hem för en stund sedan från en lång shoppingrunda. Mamma hade lagat kyckling och undrade om jag ville ha.

     Nej, självklart vill jag inte det.

Då undrar hon om jag ville ha stuvade grönsaker.

     Nej, självklart inte (jag har ju inte lagat det, så det är säkert grädde i det. Hon sa att det var gjort på buljong, men hon bara luras så at jag skulle äta). Men mamma ger upp och går och äter sin mat, medan jag äter mitt äpple. Det ser hon också men hon säger ingenting. Borde hon det? Borde hon inte typ ha tvingat i mig mat nu när hon vet om allt? Missförstå mig inte, jag vill ju INTE bli itvingad mat, men nu känns det istället som att hon tycker att jag behöver gå ned i vikt. Det behöver jag ju också och ska, men... men åhh vad detta blev flummigt! Tror ni förstår ändå... Jag ljög ju faktiskt också för henne om att jag hade ätit en macka innan. Hon tror alltid på mig. Jag ljuger ju aldrig... Nejdå...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Blev grymt förvånad imorse när vågen visade på -1 kg sedan förra veckan. Trodde aldrig att jag hade gått ned npgot i vikt eftersom jag har ätit massor av godis och dylikt flera dagar, så jag blev positivt överraskad imorse över hur konstigt min kropp...

-1650 kalorier idag :)

Gud, vad länge sedan det var som jag skrev här. Jag trodde att jag hade lämnat denna blogg bakom mig, men antar att jag behållde den lite som en snuttefilt då den var min trygghet under flera år där jag kunde skriva exakt vad jag kände, utan att behö...

Är helt avtrubbad, utan någon enligt mig acceptabel anledning Allt är ju bra Vågar bara inte hoppas eller göra några framtidsplaner Vill gråta en skvätt i hopp om att bli jag igen, men det är lönlöst Det finns ju inget att gråta för,  bara ...

Det går bra nu