Jag har fått sommarjobb! :)  Det blev sex veckors städjobb (deltid). Det är ett bra jobb, som är helt i min stil. Jätteskönt att jag kan göra det själv och lyssna på musik hela (?) dagarna och få betalt för det! Inte världens bästa jobb, men bättre än ingenting! Man kan ju inte alltid börja på topp! Får ju lön, erfarenhet och en referens. Tihi mitt första sommarjobb!

Nu till maten. Jag har inte alls varit hungrig under dagen, utan har ätit rätt lite. Men senare åt jag mackor, vilket jag inte borde ha gjort. Överåt därmed en del... Intaget hittills ligger på 720 kcl. I alla fall under 800 kcl. Det blir nog en frukt eller en knäckemacka senare om jag tränar.

Jag var nere i affären innan och fick ett sådant sjukt sug efter choklad! Lade en chokladkaka i korgen men ångrade mig och bytte ut den mot en stor cola light. Jag har läget under kontroll nu och det känns härligt! Det har blivit 500 situps och 75 hantellyft tidigare idag och jag tänkte ta och träna bort lite kalorier på crosstrainern senare.

Dagen har därmed varit rätt bra. Känns jättebra att kunna vända när det går nedåt och ta tag i det inann det faller sönder. Så jag har mått bättre än på länge de här två senaste dagarna. Även om jag var ganska likgiltig igår. Men likgiltighet är alltid bättre än ångest! Så jag har haft rätt bra ordning på allt och har sluppit ångesten. Underbart!

Påklädd, mejkad, fixat håret - check! Vad var det nu jag glömde? Aha, mitt leende ju! Det känns falskt och underligt, men det ska nog fungera. Vågen var hemsk imorse. Men vad kunde jag förvänta mig? Men jag tror inte att det går att lita på till tusen. Har ju mens och har heller inte riktigt gjort nummer 2 än som jag borde... Hehe too much information kanske? ;P Men, men ska väl dra iväg till skolan nu. Ut i det soliga vädret!

Mat:

• ½ äpple, C-brus (35 kcl)
• knäcke, 2 kalkonskivor, gurka, persilja (55 kcl)
• knäcke, keso, persilja, dill (60 kcl)

Totalt: 155 kcl

Träning:

• 500 situps
• 75 hantellyft
• 150 rygglyft
• promenad, 50 min

Jag är sömnig och magen är full utav scones och allt som hör till, mm... Jag vill bara sova bort resten av dagen, men jag ska iväg på fest. Närmare bästämt ett litet teparty. Vad hör då till ett teparty? - jo, ännu mer scones och småkakor. Igår kväll låg jag mest och grät. Det var en jobbig kväll. Mitt psyke är verkligen stört just nu!

Jag har fått i mig sjukt äckligt mycket kalorier nu, den sista timmen. Jag var inte ens sugen, men det åkte ned ändå. jag missbrukar mat! Jag stod med tandborsten i halsen igen, ville få bort allt, all skit, all ångest, men jag ångrade mig igen. jag vill inte ha det såhär! mina tänder....nej! jag vill inte förstöra de! jag har ingen ork längre! jag vill bara ha kontroll! men jag faller tillbaka gång på gång! Vad ska jag ta mig till? jävla bullar som mamma tog med hem. jag klarar inte av sånt! alla ligger i min magen nu + glass + choklad! ÄCKEL! ÄCKEL! ÄCKEL! Jag borde ha spytt - nu är det försent, jag borde träna, jag borde fasta resten av mitt liv, men nu är jag bara trött, trött, trött, trött på all denna skit. jag orkar inte med mitt liv längre. jag förtjänar inte det.

jag förtjänar ingen hjälp, jag spydde ju inte ens denna gång!

jag förtjänar ingen mat.

ingen kärlek.

ingen värme.

inget.

Var hos psykologen idag. Min andra och sista gång där. Jag känner mig så obekväm när jag sitter där. Hon säger att jag är lagom som jag är (jag fick berätta min vikt och längd). Jag vet att mitt BMI är normalt, men jag vill inte ha det så! Det är ju lätt för henne att säga att jag är normal när hon är så smal. Jag är tjock och hon FÅR väl inte säga sådant till någon i sitt jobb. Sedan är det alla (?)  frågor hon ställer. Jag besvarar dem väldigt kort. Sedan blir det tyst och hon väntar på att jag ska utveckla mitt svar. Men jag stirrar ned i golvet, och pelar på min tröja eller något. Jag skäms. Jag skäms över mig själv. Men nu är remissen ivägskickad till ätstörningscentrat. Det känns... bra. Tror jag. Jag vet att jag behöver hjälp. Jag vill leva i ljus - inte mörker! Men de kommer säkert säga att jag har kommit fel eller något.

Jag fick panik igår över hur dålig min kost har blivit. Innan var jag alltid så hälsomedveten angående den. Så idag har jag gjort en tonfisktsallad (230 kcl). Jag ska tvinga mig i den, trots känslorna emot den. Min hy är jätteblek och jag behöver nyttiga fetter. Det vet jag. Jag behöver bra måltider. Jag måste återinföra en större måltid om dagen. Jag ska försöka i alla fall. Salladen är åtminstone kall. Så det SKA gå. Soppor känns också okej.

Har ni några tips för att slippa suget efter mackor? Jag har nästan bara ätit mackor idag och intaget idag är hittills (!) på nästan 1400 kcl. Ingen riktig hets, snarare överätning för att dölja känslor kanske? För dessa kalorierna kunde jag ha fått i mig mycket hälsosammare saker. Men jag känner tyvärr att jag säkert kommer att få i mig mer... Jag misslyckas bara hela tiden! Men läste på en blogg att det är bevisat att om kvinnor äter mindre än 1200 kcl/dag, så minskar ämnesomsättningen med hela 45 (!) procent! Damn! Då har jag gjort fel hela tiden, men åh ångesten! Känner konstigt nog ingenting nu. Jag är tom. Men enligt den forskningen så var ju denna dagen bra för mig. Om ändå mitt huvud kunde hålla med...

UPPDATERING: Min dag slutade på närmare 2000 kcl! Men precis som innan så känner jag mig bara tom... Men jag är ändå stolt över att jag inte slutade att räkna kalorier och att jag slutade äta vid det egentliga dagsbehovet. Jag har även gått en promenad på drygt 70 minuter och gjort de vanliga 500 situpsen och 75 hantellyften. Skönt med rutiner. Så jag HOPPAS verkligen att jag inte har gått upp i vikt! Jag vet att jag hade mått sämre om jag inte hade slutat äta. Nu har jag också fått min mens, så jag känner mig extra uppsvälld och äcklig. Men det går. Nu tänker jag inte väga mig förrän mensen är borta. Annars blir jag bara besviken, då jag går upp ett drygt kilo vid mens. Imorgon ska jag hålla igen mer med maten och komma igång med min träning!

Drömde att mamma hittade min blog, min matdagbok och min dagbok... Hon var jättebesviken och sårad, men hon förstod inte hur jag kände utan tvingade mig istället att äta. En gubbe hade gjort kakor som jag fick äta, hon gjorde kycling till mig och jag skulle äta hela tiden! Jag svällde upp och sprack närstan! Det var hemskt verkligt. Jag var helt säker på att allt var över när jag vaknade. Om mina mardrömmar ändå kunde handla om monster igen...