Jag är jätteförkyld och har feber. Till råga på allt har jag fått min vårallergi också. Fan vad jag är ett problembarn! Haha! Så det blir ingen träning idag. Jag brukar tvinga mig till det, men jag orkar verkligen inte denna gång. Men jag masade mig ändå iväg till stan och köpte min studentklänning! :) Köpte ett fint silkesband  i smaragdgrönt till, de matchar skorna. Hihi. Snälla mamma och pappa betalar allt med balen, studenten, Prag och Berlin. Jag känner mig lite bortskämd, men jag har ju inte råd till de sakerna.

Sedan begav jag mig till ännu fler affärer. Jag var dock jättetrött, men jag gav mig inte! Så jag fick det jag var ute efter; presenter till några kompisar och läkerol och tuggumin till mig (beroende...).

Maten har varit okej idag. Fick tvinga i mig min vanliga frukost för att värktabletterna skulle verka, sedan har jag ätit ett äpple. Ni andra går kanske ned i vikt när ni är sjuka, men för mig är det precis tvärtom. Jag verkar tycka att det är okej att tröstäta då. Men denna gång bir det inte så! Gjorde istället en jättgod tomatsoppa med kidneybönor och lite fetaost (180 kcl/portion - överräknat). Fick bara lite dåligt samvete efter det, men det kunde ha varit värre. Åhh, nu kom mamma hem med min efterlängtade cola light.

See ya!

Åh vad jag är trött! Har sprungit runt på stan hela dagen och kollat i affärer! Men innan dess var jag ju på ungdomsmottagningen och pratade med en kurator. Hon var jättesnäll, men det kändes skumt att prata om mina matproblem. Min kompis var med mig under samtalet och hon grät! Herregud vad jag kände mig hemsk! Har inte riktigt insett hur det har påverkat mina kompisar, men de har ju fattat att jag inte mått bra. Kompisen sade att jag inte verkade lika glad och positiv som förut, att jag var mer nedstämd... :(

Hursomhelst tyckte kuratorn att det var jättebra att jag sökte hjälp, eftersom det tar upp alldeles för mycket tid av mitt liv. Ska träffa henne nästa vecka, då hon ska skriva en remiss till ett ätstörningscentra. Men platsar jag verkligen? Är mina problem tillräckligt allvarliga för det?  Det tyckte hon. Men jag får se vad de tycker. Det är dock en väntetid dit på ca 1-2 månader, så jag behöver inte oroa mig för det ännu. Kommer ju lagom till sommaren, haha. Men ska gå ned MINST 5 kg innan dess! :D Verkligen!

Som sagt sprang jag omkring i stan med kompisen resten av dagen. Jag har lagt undan två jättefina stundentklänningar som jag ska kolla på med mamma imorgon. Lägger nog upp en bild på den jag väljer imorgon. :)

Senare blev kompisen (som vilken annan normal människa som helst) hungrig på en falafelrulle(!) och ville inte äta om inte jag gjorde det. Hur många kalorier kan det ha varit i den? Usch! Men om jag hade vägrat hade ju hon lidit av det. Hon hade gått och oroat sig ännu mer över mig och på fastande mage till på köpet! Men det är ju egentligen ingen ursäkt. Men jag åt den första riktiga maten på tja... ett bra tag. Det var sjukt gott, men efteråt kände jag bara ångest och spykänsla. Ånger... Men jag hade ju faktiskt lovat mig själv att äta middag idag. Men falafel? Åhh! Hur ätstörd är man egentligen om man käkar en falafel med vitlöksdressing? Usch vad jag skäms! Det kändes också som att precis alla glodde på mig när jag åt, typ "Fan vad hon är äcklig som äter det. Hon borde inte äta alls så tjock som hon är" Men jag kan inte klandra de om de nu tänkte så. Det är ju sant.

Jävla järnspöken...

Jag äter min frukost just nu - två små, nyttiga bullar med lättkeso och 1 ½ kyckligskivor, 4 smörgåsgurkor och persilja. Oj, vad det lät mycket! Är det en för stor frukost? Den är på 200 kcl. Känner att jag behöver den för att orka med dagen.

Har gått igenom min kläder och provat/tagit av de i minst en halvtimme nu. Jag vill vara fin när jag träffar psykologen för första gången - fin och smal! Usch, dem kommer säkert skratta åt mig när jag berättar om mina "problem". Herregud! Jag kommer ju bara att ta upp plats för andra som verkligen behöver hjälp. För de som verkligen har lyckats med att bli smala. Men även om jag vill så kan jag inte backa ur nu, min kompis följer ju med dit och kollar så att jag verkligen går. Suck... Rapporterar senare hur det gick...

Jag ville gå ned till en viss vikt idag, men jag lyckades inte. Dock har jag gått ned mer än vad jag vägde innan dessa dagar av hets - nice! Så jag får fortsätta så. Har bara en smärre panik inför påsken! Påsk = massor av mat och andra onyttigheter = viktuppgång + ångest... Jag är sååå bra på matte. Hehe nä, men ärligt, hur ska jag göra? Okej, fram tills på torsdag så är det lugnt, men då verkar det bli födelsedagsfest hos en kompis.

• På fredagen blir det påskmiddag (varmröktlax med potatis och grönsker - mums! Får bara ta mindre med potatisar eller låta bli överhuvudtaget, men samtidigt så är det ju påsk, så jag borde unna mig den middagen utan ångest), påskägg (hatar att ha godis hemma), påskmust (är ändå inte så glad för det, kanske de kan köpa light), kaka (som jag ska baka, så jag har hittat ett recept på en lättare morotskaka med "bara" 170 kcl/bit. Det låter bra, men det svåra för mig är att sluta äta... Kanske jag kan skippa att baka, men jag jar lovat mamma och vill inte göra henne besviken.

• Sen på lördagen ska jag på fest igen, så det blir sprit och säkerligen fyllemat. Alla mina mat-tyglar tycks släppa när jag dricker. Men det känns ändå värt det - att slippa oroa sig för allt och bara... bara vara ung och leva livet!

• Senare på lovet ska jag nog grilla med kompisarna och det blir nog en skogsvandring med picknick också. Men det klarar jag. Jag ska INTE avboka! INTE! Dessutom fixar vi nog våra egna matsäckar. För bara tänka på att ta med mig mat som ser mer ut än vad det är, typ en sallad med keso, frukt...

Solen skiner och jag har lov! Kan det bli bättre?  Ska ut och cykla nu (ca 2 mil). Det får bli min uppvärmning för idag! Sedan blir det en långpromenad och 500 situps. Det är grovplaneringen inför idag. Har hittils ätit lättyoghurt med musli (150 kcl). Tänkte hålla mig inom ramarna för 500-600 kcl idag.

Ska till Ungdomsmottagningen imorgon och prata om mina problem med maten. Är fortfarande inte nervös inför det, men det kommer väl... Nej, nu får jag ta mig ut! Tihi har på mig värsta sommarkläderna! Behöver få lite färg, jag är vit som ett lakan.

Puss på er älsklingar och gå ut i sommarvärmen vetja! :D

Jag måste klättra uppåt igen. Jag har hetsätit tre dagar i rad och det är så påfrestande! Igår hade jag bestämt mig för att träna åtminsone så att jag kunde kompensera. Så jag cyklade 1,7 mil och powerwalkade i 1, 40 h. Men likaväl hetsade jag. Det är inte klokt hur mycket jag kan äta, utan att ens vara sugen. Att fortsätta äta, trots att allt säger emot - förnuftet, kroppen... Så jag orkade inte festa med min kompis senare. Jag är hemsk. Hon oroar ju sig så för mig, men jag vågar inte berätta. Jag vill, men jag vill inte lägga fler av mina problem på mina kompisar! Och att gå ut - att visa sig offentligt när jag känner mig så? - nej, det går bara inte!

Hittills har jag ätit ett äpple och tränar lite då och då. Visst, mitt huvud värker, ansiktet är svullet och ögonlocken tunga, men jag kan inte låta det hindra mig! Det blir hantelträning, situps, rygglyft... Vill ut och powerwalka också, men jag vill inte att någon ska se mig, så jag får vänta tills det mörknat. Mitt kaloriintag ska inte överstiga 300 kcl idag! Jag måste fixa detta! Jag måste få bort allt jävla fett jag måste ha lagt på mig! DUMMA MIG!

Jag kämpar, men ljuset flyr undan min blotta gestalt

Var dag famlar jag längs med knivsudden

Men vad är upp och vad är ner?

När kommer det att gå för långt?

När ska jag få vila?

Alla de gånger jag försökt resa mig upp, de betyder ingenting längre

Var gång jag försökt avsluta självhatet, har det varit meningslöst

Jag sparkas omkull var gång

Slagen blir allt hårdare

Självhatet allt mer outhärdligt

Jag är ingen

Var gång jag tror på en ljusare framtid, sparkas mina förhoppningar omkull

Jag faller

Jag faller till tomheten

Kvicksanden vägrar släppa taget

Den lirkar sig in i min själ

Klamrar sig fast vid mina svagheter

Den blir min mästare, jag dess fånge, alltför dåraktig för att slippa ur mina bojor

När har jag sjunkit alltför lågt?

Tja, vad ska man säga? Gårdagen, eller rättare sagt natten blev grymt kul! Min klädsel var visst väldigt uppskattad då jag fick många uppskattande blickar. Haha. Killar är verkligen inte diskreta av sig!

Vi tjejer förfestade rejält och det var hur kul som helst. Jag behövde verkligen lätta på trycket. Det blev bailieys, vaniljvodka-drinkar och vin (men inget vin för mig, då kompisarna tyckte att jag hade fått "nog"). Så  jag drack dock alldeles för mycket! Haha. Men det var nice, men skrämmande att förlora kontrollen. Jag har aldrig varit så full innan. Jag var alldeles snurrig och vinglade runt och pratade alledels för frigjort och högt. Men tjejerna tog hand om mig och vi begav oss till stan. Där kom in på en klubb där vi röjde rejält halva natten. Musiken var nice, vissa av killarna också... Men det var en massa folk som man "kände igen". Kul att se dem i skolan sen... Strulade också med en kille där. Ja, det var väl oundvikligt... Jag är så dålig på att säga nej. Men det är inte så trevligt när killar tror att man uppskattar att de använder tänderna när de kysser en. Så mina läppar är ganska så svullna idag. En av låtarna som vi dansade till (eller det är nog för snällt sagt ;P) var "Time of my life" från Dirty Dancing. Killen lyfte upp mig under den låten på ett väldigt, ehm ska jag säga speciellt sätt. Jag vet i alla fall att han hade det trevligt... Haha, fattade bara inte hur han orkade lyfta mig. Kände mig bara så äcklig när jag kom hem. Så tom. Jag kände absolut ingenting med killen. Jag tycker bara om att bli uppskattad, men efteråt känner jag mig bara billig och utnyttjad liksom.

Jaja, nu har jag sovit drygt 4 timmar och är aspigg. Har redan ätit, en banan och 2 ostbullar med pålägg. Blir nog en hel del bakismat idag känns det som. Jag måste ha gått upp hur mycket som helst! Men börjar om på nytt imorgon. 

Jag var även smart nog att berätta hemma att jag blev full, men de tog rätt lätt på det. Jag var ju inte "så" full. Haha de skulle bara veta. Men pappa kommenterade att jag hade blivit lite förkyld sedan igår, så han fattade nog... Men det var en trevlig natt. Give me more!

Jag är tjock. Jag är en ful och helt enkelt oerhört oattraktiv människa! Jag har ätit alldeles för mycket til frukost för att det ska räknas som "normalt". Jag klarar inte av att ta mig till skolan nu. Jag vill inte visa mig offentligt.  Jag har gått upp 0, 7 kg! Visst, min vikt brukar hoppa lite hit och dit, men det måste synas! De kommer att se det och skratta åt tjockisen som inte kan behärska sig själv. Jag skulle inte klandra dem. Jag skrattar själv. Back on step one... Jag är hemsk! Så mitt påsklov börjar idag istället. :)Jag tror jag tänker baka lite idag och förstöra mitt liv lite till. Det är alltid likadant, så fort jag "tillåter" mig själv att äta lite extra en dag, så fortsätter det - den onda cirkeln. Men jag kan inte spy - pappa är hemma.

UPPDATERING:

Haha, jag kom just på varför jag har gått upp i vikt - jag ska ju ha min mens! Haha vad smart jag är! Men det gör inte saken bättre att jag äter mig ful nu.